fredag 16 september 2016

Rogan josh och patriarkatets fega fejs

Efter en krönika i DN för ett tag sedan har debatten om "tysta män" aktualiserats. Den handlar om män som inte tar något socialt ansvar i allmänhet och män som inte ställer några frågor till andra (främst kvinnor) i synnerhet. Och jag känner mig ju träffad; jag är man, tyst och ställer förhållandevis få frågor. Men ändå försöker jag vara en praktiserande mansfeminist. Hur går det här ihop? Det enkla svaret kanske är att det helt enkelt inte gör det, att jag som människa är en motsägelsefull liten lort, för att travestera Mio min mio.
Jag gillar inte det enkla svaret, och för att slippa se på mig själv som en liten lort har jag ett annat svar, att jag är helt enkelt inte är särskilt intresserad av andra människor, och att jag inte vill att folk ska behöva pressas på att svara på en massa frågor som man kanske inte har lust med (en känsla jag själv hatar). Nånstans inom mig inser jag ändå att det enkla svaret nog trots är det mest relevanta, men det är jobbigt att behöva inse att man är en spillra till människa.

Ikväll tänkte jag laga en vegansk variant av en rätt från Kashmirdelen av Indien som heter Rogan josh. Den kommer varken att ge några frågor eller ställa några svar utan bara smaka sådär vansinnigt gott som bara en len, indisk gryta kan.


onsdag 24 augusti 2016

Lászlo i Värmland

Jag tog en tugga jordnötssmör på jobbet, och genast fick smaken och dofterna mig att tänka på ett glasbord i Värmland. Det är en förortsvilla; det är min farbror Lászlo som kollar på tipsextra, tar en gin & tonic och äter jordnötter. Lászlo som är psykiskt och fysiskt handikappad efter en stroke har tappat all kontakt med omvärlden förutom ett maniskt TV-tittande. Lászlo är död nu, men kontakten mellan mig och honom finns kvar tack vare smaken av jordnötter och de outgrundliga synapserna i min hjärna.

tisdag 23 augusti 2016

En bild

Jag hittade den här bilden på Google maps när jag letade efter ett ställe att promenera på. Jag tänker att jag kan använda den som en mall för en novell. Eller kanske en skrivarövning. "Vad hände sen". Det är så mycket man vill veta. Vem äger bilen? Vem är det som kör? Kommer alla att få plats? Om något vet något om bilden, eller helt enkelt känner för att fabulera ihop något, får ni gärna höra av er.